Hållbar kommunikation

HÅLLBAR
KOMMUNIKATION

Villkor för en uthållig utveckling (pdf)

Apropå Greta Thunberg: Jag hade en ledande roll när vi
mobilserade samhället för en hållbar utveckling på 1990-
talet. Då hette det Agenda 21. Jag klargjorde att vi
måste låta samhällsplaneringen styras av fysiska re-
sursbeskrivningar och att vi måste se till att göra rätt
i ett helhetsperspektiv.
Det är ännu mer aktuellt nu!

Start • Uppdrag • Artiklar • Böcker • Kommunikationskartan • Värderingar • Eva Grundelius • Kontakt

Vad är
Hållbar
kommunikation?

DEFINITION: När det vi säger
till varandra ─ och sedan kom-
mer överens om att göra ─ är
så noga undersökt och väl re-
flekterat att det håller att
bygga vidare på. Gör så här:

 

Djuplyssna till andra  1. Djuplyssna till andra: Lyssna empatiskt
  men fördomsfritt
till andra så att du verkligen
  förstår dem. Gör så även i situationer där du
  inte håller med om det som sägs.

Djupfråga

  2. Djupfråga: Fråga dig själv hur allt hänger
  ihop när du inte förstår eller är oense med
  någon. Utgå från att alla kan ha fel och att
  du ännu inte vet om du bör ombestämma dig.

Djuplyssna till dig själv

  3. Djuplyssna till dig själv:  Lyssna inåt
  efter nya, kreativa lösningar som håller för
  alla berörda. Svar som du verkligen står för
  ─ och som håller för en kritisk granskning.

Djuptala

  4. Djuptala: Våga uttrycka dig ärligt och
  uppriktigt, både när du är säker på din sak
  och när du tvivlar. Var inte alltför artig i
  situationer där din bedömning behövs.

   Ordningsföljden! När vi använder de
  fyra förmågorna i rätt ordning och går till-
  räckligt många varv utvecklas vi. Försum-
  mar vi en av förmågorna eller kastar om
  ordningen får vi dåligt fungerande kommu-
  nikation:

  

Dåligt fungerande kommunikation. Så fort vi slarvar
med en av de fyra förmågorna vi använder vid hållbar
kommunikation tappar vi verklighetskontakten. Som
en följd får vi problem med relationerna
och kan inte
fatta hållbara beslut i viktiga frågor.  

"Kommunicera" betyder att "göra gemensam"

Ordet "kommunicera" används i två helt olika betydelser.
Många menar att det enbart handlar om att uttrycka sig.
Men den ursprungliga betydelsen av latinets "commu-
nicare" är att "göra gemensam".
    Att kommunicera är alltså en process, där vi för det
första behöver bilda oss en gemensam uppfattning om
den situation vi ska hantera. För det andra behöver vi
klargöra vilka gemensamma frågor som måste lösas. För
det tredje behöver vi söka lösningar som håller för alla
berörda och på lång sikt. Och för det fjärde klart och
tydligt uttrycka vad vi kommit fram till. När alla jobbar
tillräckligt noga med de olika stegen i kommunikationen
och vi går minst två varv i kommunikationsprocessen
har vi stora möjligheter att bli överens på riktigt om vad
som är klokt att göra.

 

VISSELBLÅSNING om sjukförsäkringen!

 

Utredning: Oacceptabla brister i styrningen &

kontrollen av sjukförsäkringen 2024, 250308

Försäkringskassan gör det värsta felet, som man kan göra, i
alla sjukförsäkringsärenden. När en sjukanmälan kommer in
till kassan måste de ge den försäkrade möjlighet att skrift-
ligen ansöka om två olika förmåner; först rehabiliterings-
åtgärder
och sedan sjukpenning. Men det händer inte,
eftersom Försäkringskassan - i alla sammanhang - ljuger
om vad det står i 23 kapitlet i Socialförsäkringsbalken.
    Rätten till rehabiliteringsåtgärder - som innefattar behov
av sjukskrivning - ska efter ansökan utredas i samråd med
den försäkrade och i samverkan med vården och arbetsgi-
varen m.fl. samt utgå från den försäkrades individuella för-
utsättningar och behov. Men så gör inte Försäkringskassan.
    Efter att socialförsäkringsbalken trädde i kraft 2011, har
Försäkringskassan nekat sjukskrivning och sjukpenning i ca
607 000 ärenden, som är felaktigt utredda. Ett okänt antal
har även låtit bli att ansöka om sjukskrivning, som de kan
ha rätt till, för att kassan vilseleder om lagen.

Lagen är förhållandevis bra, men statens rättstillämp-
ning i sjukförsäkringen är sedan länge genomrutten!

Bilaga 1: Försäkringskassans bedömningsunderlag 2024

Bilaga 2: Felaktig information om Socialförsäkringen 2025

Bilaga 3: Viktig dom från Försäkringsöverdomstolen 1987

Bilaga 4: Försäkringskassans handläggningsinstruktion 2025

Bilaga 5: Beslut om omorganisation hos kassan 220523

Bilaga 6: Kundsituationer enligt IKR-metoden 250115

Bilaga 7: FKR, Fördjupad Kartläggning Rehabiliteringsbehov

Bilaga 8: Arbetsordning Försäkringskassans styrelse 241205

Bilaga 9: Arbetsordning Skatteverkets styrelse 241209

Bilaga 10: Generaldirektörens arbetsordning FK 240902

Bilaga 11: Riktlinje 2020:04 Intern styrning & kontroll

Bilaga 12: Hur kassan borde svarat på ESV:s enkät för 2024

Bilaga 13: Rapport 2020:7 Sjukförsäkringens styrkedja

Bilaga 14: Ändamålsenlig och sammanhållen 2021-03-19

Bilaga 15: Kassans Internrevisonsplan 2024-2026 240406

Bilaga 16: Rapport 2024:2 Sjukpenning 241108

Bilaga 17: Rapport 2024:3 Sjukersättning 250221

Bilaga 18: Riktlinje 2011:44 Internrevision 241205

Bilaga 19: Exempel på läkarintyg kassan inte godtar 171103

Bilaga 20: Remissvar på SOU 2024:26 från Eva Grundelius

CV: Eva Grundelius

Sammanställning av 86 remissvar på SOU 2024:26

 

 

© Eva Grundelius Uppdatering: 2025-03-13 Kontakt: 070-645 58 12  eva.grundelius(at)outlook.com